På sextio- och sjuttiotalen var Barbro och Güneş Karabuda uppskattade dokumentärfilmare för svensk TV. Deras arbetsfält var hela världen, deras perspektiv socialt. Utöver den långa raden med filmer författade Barbro Karabuda även flera uppmärksammade böcker.
I denna bok berättar författaren utifrån sin tillvaro i en turkisk by vid Egeiska havet. Turkiet kom tidigt att bli Barbro Karabudas andra hemland, men även ett land med en maktstruktur som hon många gånger råkade i onåd hos.
- En jägare som sköt 1038 älgar
Karl-Henry Lundin (1921–2004) är en av de stora inom svensk jakt och viltvård. Hans memoarer blir en krönika om jakter, hundar, rovdjursspårning, märkning av vilt, möten med tjuvjägare och framför allt – om samspelet mellan jägaren och jakthunden.
Han ägnade i stort sett hela sitt liv åt skogen och dess invånare. Dessutom var han och hustrun Gun mycket framgångsrika med hundavel och jaktdressyr i sin kennel Stavholmens.
Bengt Rösiö kallar denna bok för memoarer om hans tredje liv. De första två är inte bortglömda utan redovisade i böcker som publicerades på 70- och 80-talen. Författaren skriver således gärna, och gör det dessutom mycket underhållande och intressant.
Jean Moulin - LEDARE FÖR DEN FRANSKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN
Vem var Jean Moulin? Enligt den officiella historieskrivningen var han general de Gaulles sändebud till den franska motståndsrörelsen under andra världskriget. 1943 blev han politisk ledare för motståndsrörelsen och senare samma år greps han i Lyon och torterades av Gestapo. Han förmodas ha dött några dagar senare utan att ha förrått sina kamrater. Efter kriget flyttades hans aska till Panthéon i Paris – den största hyllning Frankrike består sina hjältar – där hans sarkofag återfinns bredvid Voltaire, Zola och Victor Hugo.
Sommaren 1985 förlorar Cyndee Peters inom elva dagar både sin man och sin mor. Chocken blir total – rötterna till barndomen, det förflutna klipps av; tryggheten i nuet och förhoppningarna inför framtiden krossas.
I verseposet "Novisen" skildrar Michail Jurjevitj Lermontov en ung novis själ. I mångt och mycket formas skildringen till ett uttryck för diktarens egen självbild.Han slits mellan pennan och svärdet och går vilse i ett komplicerat samhälles labyrinter. Är han munk eller krigare? Vilket livsmål står högre: självuppoffring eller självförverkligande? "Novisen" blir ett slags självporträtt som berör än idag, trots att det skrevs 1839.
Efter andra världskriget samlade sig karelarna i förskingringen för att i tryck registrera sin egen gårdag, den gemensamma tiden i "landet som icke var", socken för socken.
Den karelska scen, som genom det öppna fönstret i denna bok - den första skildringen på svenska i sitt slag - utbreder sig för oss, bär spår av både gårdag och nutid. Författaren till dessa karelska brev kallar det ett privilegium att ha fått vistas i sin barndomsbygd också i dess ursprungliga roll som månghundraårigt svenskt landskap.
Hur många män har inte känt lust att klä ut sig till en sexig kvinna? Män älskar att klä ut sig till kvinnor på maskerader. Och hur många män har inte någon gång provat sin frus eller sambos kläder på skoj? Det är fler än vi anar som i smyg klär ut sig bakom hemmets fördragna gardiner. Man gör det på fester och i klubbar, men få transvestiter vågar visa upp sig offentligt. Inte ens Christer Lindarw vågar gå ut på stan i kvinnokläder.
info@ckm.se